R-a-a-a-afting!

By mrva

Nästan natt nu och jag bestämmer mig för att ta tummen ur och skriva detta. Man får inte mycket tid över just denna helg att skriva ett inlägg!

I lördags bestämde vi oss för att bege oss ut med Lena, som bor här i huset med min far, för att dra ut och rafta (haha, fan jag vet inte vad det heter på svenska så vi använder rafta som verbformen). Detta då med hennes jobb kollegor som tydligen gör detta rätt ofta.

Dagen börjar med att jag och min syrra drar ut å jobbar som vanligt, cause cash is good. Vi jobbar och sliter till klockan slår 9. Då är det planerat att de ska komma och hämta oss. Jag tittar på klockan och ser att den är 9.10, just då ser jag Lena inspringandes och tjoar som bara den att vi måste röra på oss och detta pronto! Min syrra springer och fixar lönen medan jag fortfarande jobbar på. Varför? Jo för att jag inte riktigt hörde att vi skulle skynda oss. When it comes to it så springer jag fram och tillbaka och samlar ihop grejer, går på toa och köper plommon som jag lovat en kille. Nåväl, lite stressig start tänker jag. Vi möter Tim vid bilen som är vår guide, förare, klok man. Och inom några minuter befinner vi oss vid platsen där vi ska mötas. Bla bla, 2 timmars drive och vi är där.

Ohiopyle blev vår destination. Vi introduceras till alla andra och bytar om. På vägen till toaletten får jag en överblick av hur stället ser ut. Det enda som jag kommer att tänka på är att det är fantastiskt vackert här ute. I vattnet myllrar det av raftingbåtar som lär sig grunderna. Anyway, vi fixar hjälm, båt och allt det dära och beger oss ut i vattnet. Jag placeras i gruppen med Bryan, Patrice och en irländsk tös. En säkerhetsfilm visas och vi är redo att ro iväg. Det som händer härnäst är väl mycket detsamma. Man ska placera båten i linje med strömmen och ro för sitt moderland så det bara skriker om det. Det är just denna del som är den mest fartfyllda och adrenalinpumpande. Då jag är mest leet ramlade jag inte av båten en endaste gång, med mening haha! Ibland mellan zonerna kunde man hoppa in i det underbart svalkande och uppfräschande vattnet för att sedan be någon dra upp en i armarna tillbaka till moderskeppet. Några roliga moment var när alla skrek olika order till varandra vilket slutade med att vi fastnade i en sten och de olika stenarna som; Lunch Rock, Jumping Rock, Rock of Doom. Man fattar vilken sten som gjorde vad.

Nu hade fyra timmar passerat! Lite väl för snabbt tyckte jag då jag kunde hålla på minst fyra till. Hur kul som helst när man ser hur de framför en fastnar i en sten eller tar en fegisväg därifrån. Eller när man fastnar alla klagar på varandra. Jag hade det grymt kul där ute och kan rekommendera det starkt till alla andra! Synd att jag inte kunde ta bilder på evenemanget då kameran skulle dö bort och båten skulle ha vällt då jag inte var med å paddlade. Men några bilder tog jag allt!

Lite quotes:
”Hey Patrice, isn’t Lunch Rock your favourite?” (Patrice är något kraftig)

”Caren don’t fall into the water.”
”Yeah because Irish people sink”

Lämna ett svar